Kyrkomötet Motion 2006:17 av Britta Olinder
Fred och rättvisa i Bibelns länder

Förslag till kyrkomötesbeslut

1. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att ställa resurser till förfogande för att stödja fredsarbetet bland israeler och palestinier.

2. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att ställa resurser till förfogande för fördjupat teologiskt arbete kring situationen i Bibelns länder.

3. Kyrkomötet beslutar att bekräfta den så kallade Visbydeklarationen som Svenska kyrkan tillsammans med Amnesty International, Diakonia, Kristna fredsrörelsen, Rädda Barnen och Svenska Röda Korset gått samman i:

Vi är för

– ett slut på folkrättsvidrigt våld från både Israels och palestiniers sida.

– både israelernas och palestiniernas rätt att leva i fred inom säkra gränser – 1967 års gränser.

– snara och korrekta rättegångar för alla politiska fångar. Vi är speciellt oroade för barnens situation.

– frigivande av alla kidnappade människor.

– en återgång till samtal och förhandlingar som bygger på folkrätten – den internationella humanitära rätten och de mänskliga rättigheterna.

Vi uppmanar alla – partier, riksdag och regering, EU och andra parter – till ett ökat engagemang och handling för dessa mål.

Motivering

Krisen i Bibelns länder tycks ständigt akut. Människor såras och dödas. Deras vardagsliv görs till en oavbruten kamp med onödiga svårigheter. Hem rivs. Familjer splittras. De båda folkgruppernas rädsla för varandra bara växer.

Svenska kyrkan gör redan en hel del i detta område, genom Svenska Teologiska Institutet (STI), Augusta Victoriasjukhuset, den evangeliska-lutherska kyrkan och i det ekumeniska samarbetet. I dagens bekymmersamma situation skulle dock en resursförstärkning till STI vara av största värde för sådant som ökat stöd till Rabbis for Human Rights i deras arbete för mänskliga rättigheter, till Jerusalem Centre för Jewish Christian Relations för att främja förståelsen av de kristnas situation i det israeliska samhället och till det ekumeniska följeslagarprogrammet.

Stora ekonomiska och sociala behov finns på båda sidor, men det som är särskilt viktigt i nuläget är fredsarbetet. Det finns grupper där israeler och palestinier i samarbete kämpar för detta, men bakslagen drabbar dem hårt och många har gett upp. Engagemanget hos dem som fortsätter är desto mer beundransvärt. Sådana och andra fredorganisationer behöver såväl ekonomiskt som moraliskt stöd för att inte ge upp hoppet.

Den teologiska bearbetningen av dagens utveckling, både här i vårt land och Bibelns länder, är också av största vikt liksom spridningen av kunskap om medmänniskans situation och tänkande i det heliga landet.

Med anledning av den svåra situationen för israeler och palestinier hemställes att Kyrkomötet beslutar enligt framlagda förslag.

Göteborg den 12 juli 2006

Britta Olinder